Han slog näven i bordet...

Respekt är ett ord som jag  jobbat med en tid. Alla har rätt att bli respekterade  och trodda. Som många kanske har läst här eller i min bok så fick jag jättebra stöd på neurorehab under den tid jag hade kontakt med dem. Jag hade en fantastisk person där men även om allt i princip var jättebra så blev jag inte riktigt trodd där heller från början. 

OBS! Man trodde helt och fullt på mitt tillstånd och mina hjärnproblem, men vid en av de första gångerna vi pratade om mitt dåvarande arbete och min dåvarande chef blev jag inte trodd. Jag berättade att min chef agerande inte var bra för mig men jag blev avbruten av henne. Hon sa att jag hade fel, att jag tolkade situationen fel. Jag valde då att inte framhärda eftersom jag märkte att hon inte var mottaglig.

Jag hade fick stöd av denna person på neurorehab under flera år. I slutet när jag just skulle börja arbetsträna igen, så sa jag bestämt att jag inte ville tillbaka till min tidigare arbetsplats. Nu fick jag berätta på nytt och nu lyssnade hon.

Situationen var så här: Jag var sjukskriven för vad man trodde var utbrändhet. Min chef krävde att jag skulle komma till jobbet och träffa honom varannan vecka. Han erbjöd mig vid en träff att åka på en 2-dagars konferens med övernattning. Jag sa nej. Jag var alltför sjuk för att orka vara bland folk i 2 dagar + en natt borta. Jag lovar - det var en omöjlighet.  Min chef blev högröd i ansiktet, slog näven i skrivbordet, reste sig och gick fram till fönstret och sa sen inte ett ord mer.

"Det där är ingen bra arbetsplats för dig", sa min neurorehab-person bestämt, "vi ska hitta en annan arbetsplats till dig". ÄNTLIGEN TRODDE hon på mig,  ÄNTLIGEN LYSSNADE hon. 

Jag hade redan ett förslag på en annan enhet där jag visste att det fanns trevliga personer och efter några samtal och lite pappersarbete blev det klart att jag fick arbetsträna där. De hade inget emot att ta emot mig, tvärtom.

När det sedan blev dags att börja jobba på riktigt, hade jag lyckats bli en naturlig del i den nya delen av organisation, så jag fick fortsätta jobba där. De personerna var bra för mig!